Samhällsekonomisk analys: En introduktion

By Tom Berglund and Edvard Johansson

Den här boken är avsedd som inledning till ekonomiska studier på högskolenivå. Oberoende av vilket företags- eller samhällsekonomiskt område man vill specialisera sig på så är den mängd samhällsekonomisk kunskap som den här boken innehåller nödvändig för att kunna placera in ens specialkunnande i ett större sammanhang. Ju snabbare världen förändras desto viktigare är det att förstå de underliggande ekonomiska sammanhangen för att kunna förutse hur ens egen verksamhetsmiljö kommer att förändras. Syftet med Samhällsekonomisk analys är att ge grunderna till den förståelsen.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jul 18, 2017
• ISBN: 9789515681584

Tom Berglund

Tom Berglund är professor i tillämpad mikroekonomi och företagets teori vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och direktör för Hanken Center for Corporate Governance. Han är långvarig medlem i European Shadow Financial Regulatory Committee och har tidigare varit aktiv inom ett antal internationella vetenskapliga organisationer inom finansiell ekonomi, bl.a. ordförande för ansedda European Finance Association. Han är medförfattare till rapporten: "Den nordiska bolagsstyrningsmodellen", som publicerades i slutet av 2014 och har genom åren publicerat ett stort antal vetenskapliga artiklar gällande aktiemarknaden, bolagsstyrning och ekonomisk reglering i internationella tidskrifter. Han har också varit kolumnist vid Hufvudstadsbladet i Helsingfors och medlem i Finlands finansministeriums ekonomiskt vetenskapliga råd.

Book preview

Samhällsekonomisk analys

0. Förord

1. Inledning

2. Grundläggande byggstenar i ekonomisk teori

3. Efterfrågan

4. Individens nytta och konsumtionsval

5. Företaget, produktionsteknologi, kostnader och utbud

6. Marknadsstruktur: perfekt konkurrens

7. Marknadsstruktur monopol

8. Marknadsstruktur ofullständig konkurrens

9. Arbetsmarknaden

10. Kapitalmarknaden

11. Den offentliga sektorns roll i ekonomin

12. Företagsekonomins roll

13. Introduktion till makroekonomin

14. Det samhällsekonomiska kretsloppet och BNP

15. Aggregerad efterfrågan och aggregerat utbud

16. Finanspolitik

17. Pengarnas betydelse och penningpolitik

18. Internationell ekonomi och ekonomisk integration

Ordlista

Impressum

0. Förord

Den här boken utges enbart som en e-bok. Boken ersätter vår tidigare bok: Introduktion till samhällsekonomisk analys‚ som i sin tur byggde på boken Nationalekonomins grundprinciper, vars första upplaga utkom för över tjugo år sedan. Uppläggningen av böckerna är i stort sett identisk. Också innehållsmässigt motsvarar böckerna varandra. Att budskapets innehåll stått sig i tjugo år är ett bra bevis på att de tankens analysredskap som boken lär ut inte är modefenomen som förändras från år till år.

Den tioårsperiod som förflöt mellan den första versionen av boken och den andra täckte den nya ekonomins uppgång och fall. I slutet av 90-talet fanns det många som hävdade att vi trätt in i en ny tidsperiod där de ekonomiska lagbundenheter som tidigare styrt samhällsutvecklingen inte mera gällde. I den nya världen skulle företagen i stället satsa så mycket de bara kunde. Den som vågade bränna av med pengar snabbast var den som i den nya ekonomin till slut skulle kamma hem storvinsten.

Så gick det inte. De placerare som hade satsat sina pengar på att köpa aktier i nya aggressiva teknologiföretag fick se sin förmögenhet krympa ihop till en liten bråkdel av den ursprungliga placeringens värde. Ekonomins lagbundenheter visade sig hålla lika fullt som någonsin tidigare.

Den tidsperiod som förflutit sedan boken Introduktion till samhällsekonomisk analys utkom år 2007 har präglats av finanskrisen som i USA kulminerade i början av 2009. Den krisen fick allvarliga följdverkningar i Europa där många länders statsfinanser visade sig vara uppbyggda på helt orealistiska tillväxtförhoppningar.

Orsaken till finanskrisen i USA pekar åter på styrkan i enkel ekonomisk analys. Hade beslutsfattarna förstått att det inte är speciellt klokt att jobba hårt för att öka efterfrågan på bostäder utan att beakta följderna för prisnivån på de här bostäderna hade krisen knappast uppstått. Att befrämja bostadsägande speciellt bland de fattiga var dock politiskt attraktivt. Till utvecklingen bidrog en stor mängd företag och finansiärer, som gjorde sitt bästa för att berika sig på den här strävan. De här kretsarna utgjorde en ivrig hejarklack så länge prisnivån på bostäder i USA fortsatte att stiga fram till år 2007. De kostnader som krisen förde med sig för världsekonomin när bubblan sedan sprack vittnar hur viktigt det är att förstå det orealistiska i föreställningen att efterfrågan bara kan fortsätta att växa snabbare än utbudet och därmed generera en ständigt högre prisnivå, en insikt som borde vara uppenbar för den som läst den här boken.

Några ord om bokens titel är inledningsvis på sin plats. Vi anser att begreppet nationalekonomi inte beskriver den vetenskap vars grunder den här boken lär ut. Nationer har idag mycket litet med den ekonomiska verkligheten att göra. Visst är det så att statsgränserna ännu på många håll följer vad man kan kalla för nationsgränser, men det gäller inte, och har aldrig gällt, som en allmän sanning. Tolkar man ändå ordet national så att det som avses är en stat är det förstås sant att stater är viktiga för att de skiljer olika jurisdiktioner från varandra. Skillnader i de lagar som gäller i olika länder kan i sig ha stor ekonomisk betydelse. Men på det området pågår en konvergens som stegvis suddar ut skillnaderna. Begreppet samhällsekonomi ger därför en betydligt bättre beskrivning än begreppet nationalekonomi av vad den här boken vill hjälpa oss förstå. Boken lär ut en analysapparat som lämpar sig för analys av ekonomiska relationer inom och mellan samhällen, där samhällena består av ett större antal geografiskt närbelägna hushåll eller, om man så vill, individer.

Den här boken är avsedd som inledning till ekonomiska studier på högskolenivå. Vilket ekonomiskt ämne man än vill specialisera sig på så tror vi att den mängd samhällsekonomi som den här boken innehåller är behövlig för att kunna placera in det specialkunnande man vill förvärva i ett större sammanhang. Ju snabbare världen förändras desto viktigare är det att kunna förstå de underliggande sammanhangen för att därmed kunna förutspå hur ens egen verksamhetsmiljö kommer att förändras.

Den här boken är skriven i främsta hand för en finländsk publik. Vi tror att det är ytterst viktigt att den som försöker lära sig samhällsekonomi känner igen och kan identifiera sig med de exempel som används. Förmågan att själv använda samhällsekonomins analysredskap för att förstå nya situationer uppstår inte förrän man klart förstått hur redskapen bidrar till att öka förståelsen för det man själv möter i det levande livet. Handlar då exemplen om sådant som man är bekant med från tidigare underlättas inlärningen. Med det inte sagt att de exempel vi diskuterar i boken skulle räcka. Vill du ha så stor nytta som möjligt av den här boken uppmanar vi dig att aktivt på egen hand söka fram andra exempel, sådana som är relaterade till dina egna erfarenheter, och tillämpa bokens analysredskap på de exemplen. Alltid är det inte lätt, men för varje nytt exempel du jobbar sig igenom förbättras din förmåga att utnyttja de tankens redskap som boken lär ut.

Vad gäller tillkomsten av den här boken står vi givetvis i tacksamhetsskuld till alla dem som hjälpte oss med bokens föregångare. Vilka de personerna är får man lättast reda på genom att läsa förorden till boken Nationalekonomins grundprinciper. Specifikt till den här nya boken har också ett antal personer bidragit. Enligt bästa förmåga har vi försökt beakta de kommentarer och förslag rörande bokens föregångare som vi fått genom åren. Till alla dem som bidragit med konstruktiva kommentarer vill vi, utan att i det här skedet nämna några namn, rikta ett varmt tack.

I Helsingfors 30.8.2015 (11.7.2017)

Tom Berglund Edvard Johansson

Pärmbild: http://www.freevector.com

1. Inledning

1.1 Samhällsekonomi, läran om hur samhället hushåller med begränsade resurser

Samhällsekonomi är läran om hur samhället hushåller med begränsade resurser. Medan vi samhällsmedlemmar eller konsumenter gärna skulle ha mer av ett och annat så är mängden tillgångar vi har att dela på begränsad. Visst skulle det vara trevligt om alla människor i Finland som så vill kunde köra lyxbil, klä sig i senaste mode, bo i slott och äta rysk kaviar varje dag, men vårt lands resurser skulle inte räcka till.

Eftersom den totala mängden resurser som samhället har till sitt förfogande är begränsad blir frågan om hur de här resurserna fördelas mellan olika ändamål viktig för oss. Tag till exempel skogen i Finland. Man kan hugga ner träden och bygga hus, man kan tillverka papper av skogen men man kan också låta skogen stå kvar för att man värdesätter en orörd natur. Det här är bara ett exempel på hur en resurs som vi har tillgång till kan användas för olika ändamål. Samhällsekonomin är den vetenskap som analyserar hur våra knappa resurser fördelas mellan olika sinsemellan konkurrerande användningsändamål.

Vad är det då som avgör till vilka ändamål en viss resurs används i samhället? Varför äter vi finländare nötkött när vi kunde använda köttet till kattmat i stället? Varför hugger vi ner skog och bygger motorvägar, när det helt uppenbart förstör naturen? Varför transporteras så många personer med flyg när man kunde spara energi om de i stället transporterades med tåg?

För att kunna besvara de här frågorna måste vi förstå de drivkrafter som styr vårt näringsliv. Vad är det som ligger bakom lönsam företagsverksamhet? Varför har företag svårt att uppnå bestående konkurrensfördelar? Varför flyttar företagen sin produktion till avlägsna länder fast det finns arbetskraft i Finland?

De här frågorna är bara en liten del av de frågor som samhällsekonomin som ämne hjälper oss att förstå.

---

Ekonomin och miljön

En viktig resurs som tidigare funnits i så rikliga mängder att man egentligen inte förstått att det rör sig om en knapp resurs är tillgången till en oförstörd miljö, så som ren luft och oförorenade vatten. Så är det inte längre. Vi är alla medvetna om att den här tillgången är en knapp resurs som vi måste slå vakt om. Ta till exempel vattenkvaliteten i vår skärgård. Det finns olika intressegrupper som gör anspråk på den här tillgången: jordbrukarna som gärna gödslar sin jord för att öka sin skörd och därmed bidrar till övergödning av vattendragen, fiskodlarna som gärna ökar den mängd fisk de kan sälja och därmed den mängd vatten som de smutsar ner, och slutligen fritidsinvånare och företag som tillhandahåller tjänster åt inhemska och utländska turister. För turistnäringen är rent och klart vatten viktigt för att företagen i branschen skall kunna attrahera kunder.

En central frågeställning i modern samhällsekonomi är hur utnyttjandet av miljöresurserna kan styras på ett vettigt sätt. Allmänt gäller också här att ju högre pris man får betala för att smutsa ned desto noggrannare kommer alla att hushålla med den rena naturen. Men hur fastslå hur mycket den som smutsar ner borde betala?

---

1.1.1 Marknaderna som fördelningsmekanismer

Marknader spelar en viktig roll för hur resurserna i samhället fördelas mellan olika ändamål. Marknaden är kontaktytan mellan köpare och säljare. Över marknaderna kan man köpa de resurser man behöver och sälja sådana resurser som andra är villiga att betala för. Den här boken kommer därför i huvudsak att handla om hur olika slag av marknader fungerar.

På en marknad möts säljare och köpare för att sälja eller köpa någon produkt eller tjänst. Produkter och tjänster kallar vi med ett gemensamt namn för nyttigheter. Hur mycket av en nyttighet som kommer att säljas och köpas bestäms av priset, som är själva kärnan i en modern ekonomi.

Hur kommer då marknaden att sköta om att fint nötkött används till människoföda och inte till kattmat? Det enkla svaret är att det beror på priset. Fint nötkött kommer att användas som människoföda eftersom konsumenter av nötkött är beredda att betala mer än kattmatsproducenterna för fint nötkött. De som producerar fint nötkött är nöjda med att sälja till högstbjudande. Köttet kommer därmed att gå till konsumenterna och inte till katterna, och därmed är resursfördelningsproblemet löst. Notera speciellt att ingen myndighet som besluter att köttet skall gå till konsumenterna istället för till katterna behövs.

Prissystemet fungerar så att de som är villiga att betala mest för en vara också kommer att få varan. Ur samhällets synvinkel är det här en fördel. Resurserna går till personer eller företag som kan använda dem på det mest värdefulla sättet. Tänk på en nyttighet som används av företag. Det företag som förtjänar mest på att utnyttja nyttigheten i sin egen framställning är villigt att betala det högsta priset.

Allmänt gäller i ett marknadsbaserat system att de som kan använda en resurs på det effektivaste sättet också kommer att få resursen. Den som kan använda resursen för det mest produktiva ändamålet har råd att betala det högsta priset.

1.1.2 Marknadsekonomi och planekonomi

En ekonomi där den fria marknaden sköter fördelningen av alla nyttigheter kallas för en marknadsekonomi. Ingen ekonomi i hela världen är en ren marknadsekonomi där alla resurser skulle fördelas över fria marknader. I alla ekonomier har den offentliga sektorn, dvs. allt från staten till kommunerna, en roll. Den offentliga sektorn påverkar resursfördelningen och kan därmed bestämma att någon annan än den som är villig att betala mest för en vara eller en tjänst skall få den. En ekonomi där staten bestämmer om hur alla resurser skall fördelas kallas för en ren planekonomi. Någon ren planekonomi finns inte heller utan alla existerande ekonomier är blandekonomier där resursfördelningen delvis sker via marknader och delvis genom politiska och administrativa beslut.

Alla ekonomier i hela världen är alltså blandekonomier, men graden av statlig inblandning varierar. I Hongkong har staten en relativt liten roll, medan Nord-Korea fortfarande representerar ett planekonomiskt extremfall. - Hur stor statens roll skall vara i en ekonomi är en ständig källa till politiska fejder i alla länder, så även i Finland.

Ett klart stöd för slutsatsen att en alltför omfattande styrning av ekonomin från statens sida inte fungerar fås genom att studera de länder i världen som i tiden gick in för planekonomi. Nästan alla de här länderna har för tiotals år sedan gett upp försöket att upprätthålla planekonomin. De flesta utpräglade planekonomierna bröt helt enkelt samman i slutet av 1980-talet.

I ett planekonomiskt system är prismekanismen försatt ur spel. Staten bestämmer vad olika varor och tjänster skall kosta. Det betyder att priserna på nyttigheterna inte återspeglar vad det egentligen kostar att producera dessa nyttigheter eller vad det kostar att utvinna resurser som behövs i framställningen. Även om de enskilda företagen uppriktigt skulle försöka använda de mest lämpliga råvarorna eller produktionsmetoderna ur samhällets synvinkel blir det en övermäktig uppgift för dem att försöka reda ut vad som är det mest ändamålsenliga alternativet. Resultatet är ett omfattande slöseri med samhällets begränsade resurser. I de forna planekonomierna kan man hitta otaliga exempel på sådant slöseri. Till exempel i Polen var brödet i början av 1980-talet i ett skede så billigt att det lönade sig för bönderna att utfodra sina kor med bröd istället för med hö.

1.1.3 Mikroekonomi och makroekonomi

Samhällsekonomi är en vidsträckt vetenskap som har många olika delområden. Som exempel kan nämnas rättsekonomi, miljöekonomi, arbetsmarknadsekonomi, utrikeshandelsteori och många fler.  Den mest generella indelningen av samhällsekonomin i olika delområden skiljer mellan mikroekonomi å den ena sidan och makroekonomi å den andra.

Mikroekonomi handlar om hur enskilda individer och företag fattar beslut om sin konsumtion och produktion av nyttigheter. Ett exempel på en mikroekonomisk frågeställning är vad som händer med efterfrågan på sportbilar när konsumenternas inkomster ökar.

Makroekonomi däremot handlar om ekonomin som en helhet. Inom makroekonomin adderar man ihop alla marknader och alla konsumenter och analyserar hela ekonomin på en gång. Vad som händer med arbetslöshetsgraden i Finland vid olika typer av ekonomisk politik är en typisk makroekonomisk frågeställning.

1.1.4 Positiv och normativ samhällsekonomi

Ett annat sätt att dela upp samhällsekonomin är att göra det utgående från vad man vill uppnå med sin analys. Här kan man grovt taget ha två olika utgångspunkter, eller ansatser. En positiv ansats innebär att man försöker utreda hur saker är, medan en normativ ansats innebär att man uttalar sig om hur saker borde vara. Vi tar arbetslöshetsproblematiken som exempel för att klargöra skillnaden. En positiv ansats går ut på att man med hjälp av olika ekonomiska teorier förklarar varför arbetslösheten existerar, man försöker förstå de mekanismer i samhället som leder till att vissa personer får gå utan arbete fast de gärna skulle jobba. En normativ ansats utreder i stället vad man kan göra för att råda bot på arbetslösheten, man försöker fastslå hur saker borde göras. Funderar vi litet noggrannare på exemplet förstår vi att ansatserna inte kan vara oberoende av varandra. God normativ samhällsekonomi förutsätter positiv samhällsekonomi. Man måste först förstå varför arbetslösheten existerar för att sedan kunna rekommendera de rätta lösningarna.

1.2 Om modeller och diagram i samhällsekonomin

Samhällsekonomi är en samhällsvetenskap, vetenskapen inom vilken man studerar hur samhället hushåller med de knappa resurser som man har tillgång till. Som vi alla vet av erfarenhet är samhället i sin helhet någonting oerhört komplicerat. För att komma någon vart med våra analyser är vi därför tvungna att drastiskt förenkla den här verkligheten. För det ändamålet använder samhällsekonomin modeller. Låt oss ta ett enkelt exempel. Vår modell kan säga att mängden choklad som konsumenterna är vill köpa beror på priset på choklad och hur mycket pengar de har till sitt förfogande. Detta är naturligtvis en förenkling, en enskild individs efterfrågan på choklad kanske beror på att denna individ idag råkar vara extra sugen på något sött och råkar se en inbjudande chokladstång.

Vår modell av efterfrågan på choklad är en förenkling eftersom vi antar att det bara är prisnivån som påverkar efterfrågan, om inkomsten inte ändras. Om vi i stället skulle ta med alla upptänkliga aspekter som skulle kunna påverka efterfrågan på choklad (det regnar idag och du väljer att stanna hemma och läsa en bok och köpa choklad att äta medan du läser osv., i all oändlighet) skulle vår modell bli så invecklad och klumpig att vi aldrig skulle kunna analysera någonting med den. Vill vi undvika alltför komplicerade modeller kan de inte vara realistiska återgivningar av verkligheten.

För att bättre förstå vad ekonomiska modeller går ut på kan man likna dem vid kartor. En karta är en förenkling av verkligheten som fungerar som redskap för att hitta fram. En ekonomisk modell är som en karta i ekonomins djungel av företeelser. Vi använder vår ekonomiska modell som ett tankeredskap för att ta oss fram och förstå vad som händer i ekonomin. Vi vet att alla detaljer som finns i verkligheten inte kan finnas på en karta. Av samma orsak finns inte heller alla ekonomins detaljer med i en ekonomisk modell. Där en karta inte kan vara i skalan 1:1 kan inte heller en ekonomisk modell innehålla hela verkligheten.

Hur vet vi då att en ekonomisk modell stämmer? Vad en karta beträffar kan vi gå ut och kontrollera till exempel att Hangö ligger vid havet, så som kartan förutsade. Vad gäller ekonomiska modeller kan vi också bege oss ut i verkligheten och kolla om de stämmer. Om vår modell säger att chokladförsäljningen borde öka när priset på choklad sjunker så kan vi (om vi är på god fot med butiksägaren) göra ett litet experiment och gå ut med ett specialerbjudande för att ta reda på om försäljningen faktiskt ökar.

1.2.1 Hur beskriver man ekonomiska modeller?

En ekonomisk modell kan beskrivas på olika sätt. Det är fullt möjligt att beskriva alla samhällsekonomiska modeller verbalt, dvs. enbart med hjälp ord. Om vi i den här boken skulle göra så skulle du snabbt komma underfund med två saker: För det första skulle samma formuleringar dyka upp gång på gång alltid när vi beskriver samma sorts samband, Det här skulle göra läsningen tråkig. För det andra skulle det vara svårt att upptäcka om motstridiga påståenden skulle ha smugit sig in i texten. För att undvika de här problemen använder samhällsekonomin ofta matematiska uttryck. De samband som analyseras beskrivs med funktioner som vanligen åskådliggörs med diagram. Därför är det på sin plats med en kort genomgång av de grundbegrepp som behövs för att förstå de här hjälpmedlen.

1.2.2 Funktioner

Samband mellan olika variabler spelar en viktig roll inom samhällsekonomin. Till exempel att den efterfrågade mängden choklad beror på chokladens pris. Detta kan man beskriva med hjälp av en funktion. Om vi betecknar, eller namnger, priset med p och kvantiteten choklad med q kan vi skriva funktionen som q=f(p). Det här betyder q beror på p eller q är en funktion av p. Om vi känner till värdet på p så kan vi med hjälp av funktionen räkna ut värdet på q. Vet vi priset på choklad så berättar funktionen f hur mycket choklad som efterfrågas.

I verkligheten beror efterfrågan på choklad förstås också på ett antal andra faktorer eller variabler. Andra viktiga variabler som påverkar chokladåtgången är inkomsten, som vi vanligen betecknar med y och priset på andra nyttigheter såsom t.ex. på lakrits, en nyttighet som kanske kunde ersätta chokladen. Det här kan vi skriva som q=f(p,y,a,...), där a står för priset på lakrits.  Punkterna efter a:et står här för annat som vi inte här vill precisera noggrannare. Uttrycket q=f(p,y,a,...) betyder då att q förutom på p också beror på y, a, och ett antal andra faktorer.

En funktion kan man vanligen inte avbilda i ett diagram. Ändå används diagram i stor utsträckning i samhällsekonomin. Tricket här är att utgå från att alla andra argument, utom de som vi för tillfället är intresserade av, förblir oförändrade. Ibland används det latinska uttrycket ‚ceteris paribus‚ för detta antagande. Under det antagandet kan vi rita upp ett diagram som berättar hur funktionsvärdet förändras när det här ena argumentet förändras.

Nedan följer några exempel i grafisk form på samband av den typ som du kommer att stöta på i fortsättningen.

Först har vi ett negativt linjärt samband mellan q och p. Om p blir mindre blir q större. Att detta samband kallas för ett linjärt samband beror på att linjen som är uppritad är en rät linje och inte kröker sig på något sätt. Att sambandet kallas negativt beror på att linjen lutar nedåt när vi går från vänster till höger i diagrammet, och att lägre värden på p motsvarar högre värden på q.

Graf 1.1. Negativt linjärt samband

Innan vi fortsätter är det skäl att komma med en liten, men viktig, varning. Lägg märke till att vi har priset p på x-axeln i Graf 1.1 ovan. Tar du dig an att läsa samhällsekonomisk litteratur, vilket vi varmt rekommenderar, kommer du att märka att prisnivån mycket sällan avbildas på x-axeln. Priset avbildas vanligen på y-axeln trots att prisnivån i allmänhet bestämmer kvantiteten och inte tvärtom. Orsaken till det här framgår senare i boken.

I den funktion som vi ritat upp i grafen motsvarar varje värde på p ett visst värde på q. Om p är 4, till exempel, är q=6 och om p är 0 är q=10. Att åskådliggöra ett linjärt samband med en graf går lätt om vi vet två saker, dels skärningspunkten med q-axeln och dels linjens lutning. Skärningspunkten med q-axeln kan vi avläsa direkt ur figuren. Vi ser att den är 10. Lutningen på linjen får vi om vi undersöker hur mycket vår beroende variabel q förändras när vi ökar vår oberoende variabel p med en enhet. I figuren är lutningen -1, q minskar med en enhet när vi ökar p med en enhet. Om vi återknyter till chokladexemplet och kommer överens om att mängden mäts i kilogram innebär en lutning på -1 att när priset stiger med en euro/kilo så minskar efterfrågan med ett kilo. Det algebraiska uttrycket för efterfrågekurvan är således: q = 10 - p.

Utgående från den här granskningen är det lätt att gissa vad ett positivt linjärt samband är.