Idé och verklighet: Om tro trots allt

By Rune G Svenson

Vart är Sverige på väg?
Är Sverige ett av västvärldens mest sekulariserade länder? Förmodligen ligger det en hel del i denna fråga, som har blivit ett vanligt förkommande påstående. Vad beror en sådan utveckling på? I denna bok försöker Rune G Svenson reda ut en del av orsakssammanhangen till att den ateistiska sekularismen blivit något av en statsreligion. Denna avser en avveckling av kristendomens inflytande i samhället. Kristen tro förpassas till den privata sfären. På så vis raserar man det kristna ursprunget i samhällets uppbyggnad och dess värdegrund. Angrepp kommer från många håll: ateistisk socialism, liberalism, kapitalism, utvecklandet av alternativ moral och etik, individualism, humanism, relativism, modernism m.m. Dessa ”ismer” är idéer och tankar inom subjektet (människan) själv. Kristen tro handlar om en utifrån kommande verklighet, som blir bestämmande för livsinriktningen. Antikristen framgång har tyvärr även möjliggjorts genom att vissa kristna själva kunnat ifrågasätta en del av den kristna trosgrunden.

Det måste understrykas, att en inte ringa orsak till det förhållande som uppstått i vårt samhälle står att finna på det filosofiska planet.
Ingemar Hedenius (med flera) har lyckats intala folket att kristendomens sanningsanspråk inte håller, vare sig trosmässigt eller vetenskapligt. En sådan förståelse har bitit sig fast i folkmedvetandet och åstadkommit att människor inte riktigt vågar visa sin kristna tro. Det har blivit alltför tyst. Man kan till och med känna skam. På något sätt har det blivit pinsamt för många att bekänna kristen tro. Någon faktisk religionsfrihet kan det alltså knappast längre vara fråga om.

Nu angriper Rune G Svenson ett av de fundament som den antikristna inställningen vilar på:
Ingemar Hedenius ateistiskt-filosofiska ståndpunkter som har sin upprinnelse redan i mitten av 1900-talet. Den insikten kan då infinna sig, att det faktiskt inte blir mycket kvar av denne filosofs idébygge, och därmed raseras också mycket annat av antikristet husbygge.

Alltså: Tro trots allt! Med frimodighet.

I del II av boken lyser så ljuset fram i form av en kort redogörelse för innehållet i den kristna trosläran, ”Glädjebudskapet”.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jul 5, 2018
• ISBN: 9789177857792

Rune G Svenson

Rune G Svenson är kyrkoherde emeritus i Höör med tidigare tjänstgöring närmast i Åhus. Hans roll har framför allt varit förkunnarens, men ett flertal publikationer, artiklar, betraktelser i dagspressen och debattinlägg har också kommit ur hans hand. Skriften ”Idé och verklighet. Om tro trots allt”, utgavs på detta förlag 2018. När han nu skriver om ”Sju ljuvligheter oss givna av himlen”, är det för att framhålla den kristna trons positiva och hoppfulla livssyn.

Book preview

TILL ALLA MENINGSSÖKANDE

Intet

är inte

mer än

en tanke

Meningen dold.

Tydlig för dem

som ser –

tron öppnar

det fördolda

Förord till Idé och verklighet

Det har snart gått sjuttio år sedan Ingemar Hedenius Tro och vetande först publicerades. Kyrkan fick sig då en, kanske välbehövlig, uppsträckare, men var dåligt rustad och sprang och gömde sig i ett hörn. Ateismen och sekularismen tycktes slutligen ha övertagit hela den offentliga livsåskådningsscenen och gjort den till sin. Decennierna gick. Hedenius tänkande blev allmängods.

Vad har hänt längs vägen? Ja, mycket vatten har, som det brukar heta, runnit under broarna. För det första har åtskilligt av det Hedenius torgförde blivit inte bara allmängods, utan rentav någon form av «bevisade sanningar» (vilket verkligen borde problematiseras), till exempel påståenden som att religion och vetenskap inte hör ihop eller att kristen tro skulle vara förnuftsvidrig.

För det andra har, och det kan säkert förvåna många i vår av sekularismen präglade kultur, kyrkan (eller delar av den) gjort sin läxa, och allt fler kristna vill ta debatten med ateisterna – än så länge i mindre skala i Sverige, men desto mer på andra håll, inte minst i den anglosaxiska världen, där namn som John Lennox, William Lane Craig, Frank Turek, Greg Koukl, Amy Orr-Ewing m.fl. gjort sig kända. I Sverige har vi namn som Stefan Gustavsson och Mats Selander.

För det tredje har, tråkigt nog, när det gäller ateismen, väldigt lite hänt. Fortfarande används samma argument som när Hedenius, Tingsten, Russell m.fl. var i ropet. Det enda nya tycks vara hävdandet att ateism endast handlar om «avsaknad av tro», inget annat; man hävdar från många håll inom ateismen, att ateism inte innebär förnekande av gud(ar)s existens, utan bara att man helt enkelt inte tror någonting; man hävdar att man varken tror eller icke-tror (vilket verkligen är att tänja gränser och definitioner) – och sedan ägnar man ansenliga mängder tid och kraft åt att debattera med troende för att på alla sätt bevisa hur fel dessa har. Dessvärre framvisar många av dessa debattglada ateister, förutom påfallande dåliga argument, dessutom en ovilja att uppdatera sig och lämna motbevisade argument bakom sig, samt utöver det, ett närmast ticsartat behov att, i brist på goda argument, raljera och förlöjliga. Men kyrkan har gjort sin läxa och kan numera ta debatten. Det är dags för ateisterna att göra sin läxa.

Det finns än så länge en kunskapslucka i allmänhetens medvetenhet om detta nya debattläge. Stefan Gustavsson och Mats Selander (m.fl.) har startat Apologia i Stockholm (en ombildning av den tidigare Credoakademin) och man håller på att bygga upp ett apologetiskt nätverk över landet (Apologia Lund i Lund t.ex.). Syftet är att få upp apologetiken på dagordningen, både inom kyrkor och ute i det sekulariserade samhället (se apologia.se). Men både inom och utom kyrkorna i Sverige är detta alltså än så länge ganska okänt.

Den här texten, Idé och verklighet, har tillkommit inom den andra av de ovan beskrivna utvecklingslinjerna. 2009 gav Fri tanke ut Tro och vetande på nytt. Man kan undra varför. Ateister brukar med frenesi, och inte sällan överlägsenhet, hävda att Bibeln är överspelad och att betrakta som endast ett historiskt dokument. Detsamma torde utan några som helst problem kunna sägas om Tro och vetande. Med tillägget att Bibeln fortfarande läses, sprids och översätts till nya språk. Samt är föremål för avancerad forskning inom en rad discipliner.

Men just eftersom den typen av tänkande som Hedenius bok representerar så länge har fått stå oemotsagt, trots de uppenbara bristerna, är det oerhört viktigt att någon visar att kejsaren inte har några kläder. Och det är vad denna text, författad av Rune Svenson, emerituspräst i Svenska kyrkan, gör.

Texten är medvetet kortfattad. Den är lika mycket en diskussions- som en debatt-text. Och den kan även ses som en meditation, med en tydlig inbjudan till läsaren att delta i meditationen, funderingarna – och kanske även ta en och annan debatt, när de invanda hedeniusfraserna uttalas, på arbetsplatser, på bjudningar, på tåget, bussen eller var det må ske …

Jag har känt Rune sedan jag var tio år gammal. Rune ägnade hela sitt yrkesliv åt idogt arbete som präst och kyrkoherde i, i tur och ordning, Skånes Fagerhult, Åhus och Höör. Sedan många år lever han pensionärens tillvaro, men med fortsatt engagemang och omtanke om den kyrka han vigt sitt liv åt. Det var en stor glädje för mig när Rune sommaren 2016 nämnde att han funderade över att skriva en kommentar till den nyutgivna Tro och vetande. Jag kom in i apologetiken när jag för sju–åtta år sen läste John Lennox Guds dödgrävare. Därefter har jag fortsatt att studera och uppskatta de samtida apologeterna och därför var det ett verkligt roligt besked från Rune. Våren 2017 var Runes text klar och under sommaren 2017 träffades vi och diskuterade innehållet. Då föddes idén att lägga till även texten Glädjebudskapet, så att den som läst Idé och verklighet men saknar djupare kunskaper om kristen tro även ska kunna fördjupa sig i kristendomen på ett både allmänt och djuplodande plan. De två texterna har alltså olika syften – att bemöta Hedenius respektive introducera i kristen tro – men det finns ett band mellan dem.

Torbjörn Sjöholm, Lund 2018

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord till Idé och verklighet

DEL I – IDÉ och VERKLIGHET

MOTIV

INTRODUKTION

EXORDIUM

POSITIONERINGAR

MAXIM

NÅGOT OM I.H:s MAXIM OCH VETENSKAPENS UTVECKLING.

NÅGOT OM SANNINGSBEGREPPET

OM TRO – intro

OPERATIV

TRO – Två slag av tro

De religiöst oskyldiga

TRO OCH VETANDE –Problemets innebörd

DE TRE POSTULATEN

YTTERLIGARE AVVÄGNINGAR OCH REFLEKTIONER

KONKRETIONER

APPENDIX

JUBILATE

DEL II – GLÄDJEBUDSKAPET – ORD OCH TANKAR OM KRISTEN TRO

GLÄDJEBUDSKAPET

DEL I

IDÉ och VERKLIGHET

En idé är ett antagande

om verkligheten

Om Ingemar Hedenius idélandskap -

till försvar av den kristna tron

och med några implikationer i dagens

samhälls- och kyrkoliv

Med kommentarer till boken «TRO OCH VETANDE»,

nyutgåva 2009. Fri Tanke förlag.

MOTIV

VÅGA TRO

«Våga tro på Jesus Kristus som din Frälsare och vägledare och våga visa denna tro.» Därom handlar denna skrift.

En sådan uppmaning skulle vara onödig i ett land med religionsfrihet. Men så är förvisso inte fallet. Friheten har ofta, medvetet eller omedvetet, tolkats som frihet från kristen tro, alltså med ett ateistiskt eller sekulärt företräde. Man har velat göra tron till något apart och en rent personlig angelägenhet. Detta har lett till en rädsla för att leva ut sin kristna tro och en känsla av pinsamhet för den egna trosövertygelsen. En orsak till denna utveckling går att härleda till den omfattande kristendomskritiken som framträdde i mitten av 1900-talet med dess framstående företrädare i Ingemar Hedenius. Kristendomen kom att anses som ovetenskaplig och därmed inte relevant (som om vetenskap vore en livsåskådning …). År 2009 utgavs en nyutgåva av hans viktigaste bok, Tro och vetande. Eftersom denna bok haft så stort inflytande, har jag velat granska dess påståenden och därmed också visa på grunderna i den kristna tron, vilket sedan får leda över till en kort analys av yttringar inom samhälls- och kyrkoliv. Till detta har fogats en kort framställning och sammanfattning av det kristna trosinnehållet i «Glädjebudskapet». Läsaren bör alltså härigenom få insikt i dels viktiga delar av kristendomskritiken, dels i kristen troslära, vilket kan ge redskap till egen reflektion.

Till bilden hör också att den antikristna hållningen ofta bygger på subjektiva idéer av olika slag. En idé är en tolkning av verkligheten, som i antikristet tänkande ställs mot kristendomen. Man förväxlar idé med verklighet. Jag kommer att visa, att Ingemar Hedenius idébaserade kritik missar målet. Kristendomen är ingen idé eller ideologi. Den har historisk konkretion och relevans och syftar till personlig bekräftelse.

Därför har uppmaningen «våga tro» också övertygande giltighet.

INTRODUKTION

TANKEMODELL – en filosofisk kontrapunkt

INTIGHET ÄR «INTET»?

OM INTE INTIGHET TOLKAS SOM «INTET»,

VAD ÄR «INTET»?

«INTET» ÄR MENINGSLÖST SOM TANKE.

ATT TRO PÅ «INGEN» LIKASÅ.

SUBJEKT KORRESPONDERAR MOT LIV.

FÖRNUFT, EN FUNKTION AV LIV.

Förlagets beteckning «Fri tanke» finns naturligtvis inte. Det är en illusion. (Se appendix!) Det enda vi kan är att med utgångspunkt i våra kroppsliga bestämningar formulera tankar, som bestäms av förutsättningarna i vår egen tillvaro, så som den utformats. Vi är alltså ytterst begränsade. Men utifrån denna begränsning vill I.H. formulera ofta mycket bestämda och till uttrycket allmängiltiga bestämningar. Detta är förstås ett riskabelt företag.

Redan formuleringen av ämnet inger farhågor. Det kommer också att framgå att han har en bestämd