Berättelsen om Hilma: och hennes släktingar på Österlen

By Carsten Nilsson

En av de första dagarna i april år 1900 väntar föräldralösa Hilma, nyss fyllda sju, med en klump i magen. Hon står i gruset på Gärsnäs järnvägsstation på Österlen. Först tvingades hon lämna Gårdlösa och Tjustorp och sen Östra Herrestad. Nu kramar hon handtaget på sin lilla väska och väntar tillsammans med morbror Nils på att tåget ska komma. De ska åka till hennes nya fosterföräldrar på Brantevik.

"Berättelsen om Hilma" är en personlig skildring av en hårt arbetande kvinna och en älskad mormor skriven av ett barnbarn. 25 korta avsnitt med många bilder berättar om Hilmas liv i både glädje och sorg: Ömma kärleksbrev och dansglädje, en make som piskar barnen med livrem och tio månader i fängelse för aborthjälp till döttrarna.

Boken är också en berättelse om Österlen och Malmö i en annan tid. För att sätta in Hilmas liv i ett sammanhang skildrar några avsnitt hennes äldre släktingar. Andra avsnitt berättar om allmogens vardagsliv och seder på Österlen, det uppslitande skiftet av jorden som inleddes av friherre Rutger Macklean och upproren i Skåne under 1800-talet.

• Language: Svenska
• Publisher: BoD - Books on Demand
• Release date: May 16, 2024
• ISBN: 9789180974516

Carsten Nilsson

Författaren Carsten Nilsson är journalist och har jobbat på Expressen, Arbetaren, Amnesty Press och Journalisten. Under 25 år arbetade han också med fortbildning av journalister på Pressinstitutet, Medieutbildarna och Journalistfonden.

Book preview

Del 1 – Berättelsen om Hilma

Avsnitt 1

En orolig sjuåring kramar handtaget på sin slitna väska

Gärsnäs station på Österlen omkring år 1900 då Hilma åker härifrån till Simrishamn. Människor väntar på tåget som strax ska komma.

På grusbelagda perrongen vid Gärsnäs station på Österlen står en orolig flicka som just fyllt sju. Året är 1900. Hon kramar handtaget på sin slitna väska med de käraste ägodelarna. Flickan heter Hilma och hennes föräldrar är döda. Hennes trygghet de senaste två åren, morbror Nils Nilsson, köper just två biljetter genom den lilla träinfattade glasluckan inne i vänthallen. Han ska lämna Hilma till hennes nya fosterföräldrar. Nils och hans fru moster Anna Stina klarar inte längre att ta hand om henne.

Hilma har både sett och hört de frustande, pustande och ibland tjutande ångloken fram till hon är tre år och bor hos föräldrarna på gården i Gårdlösa. Järnvägsspåren ligger helt nära boningshuset. Men det är första gången sjuåringen ska kliva upp i en järnvägsvagn.

På den stora, vita skylten högt upp på tegelväggen bakom henne står 12 km fr Cimbrishamn. Gruset på perrongen knastrar under lädersulorna. En svart brevlåda glänser på väggen. Stationskarlen kör fram väskor och lådor på sin skramliga kärra. Stationsinspektören med guldränder och guldknappar övervakar arbetet. Tåget och svartgrå kolröken syns på långt håll. Nu tornar det jättelika sotsvarta loket upp sig och glider frustande in på stationen. Bromsar. Gnisslar. Pyser. Och kolröken känns i näsborrarna.

Hjälper Hilma uppför trappstegen

Med Hilmas väska i handen hjälper Nils henne upp för de höga trätrappstegen till tredjeklassvagnens bakre plattform. Pengar är det ont om och det enklaste får räcka. Han stänger den smidda plattformsgrinden och öppnar mässingshandtaget in till den rökfyllda kupén. De hittar två platser på hårda, brunmålade träbänkar. Träpanel på väggarna. Hilmas väska får plats i bagagenätet ovanför.

Stinsen på perrongen blåser i visselpipan och signalerar med sin röda flagga. Ett ryck och så rullar tåget pustande igång mot Simrishamn. Snart hörs det rytmiska du-dunk, du-dunk. För sjuåriga Hilma är maxfarten på 50 km i timmen hisnande. Tåget hinner stanna både i Tommarp, Järrestad och Bjärsjö innan det gnisslande glider in på Simrishamns betydligt större stationsområde.

Gerda och Gustaf Andersson från ungefär den tid då de åtog sig att bli fosterföräldrar till Hilma. Hilma kallade alltid sin fosterfar för Gustaf Anders, troligen för att skilja honom från sin man Gustav.

Framme i Simrishamn

Gustaf och Gerda väntar på perrongen och spanar efter sin blivande fosterdotter. Stationen ligger på en liten höjd. Hästarna och landån² står nedanför. Hästarnas mular mumsar havre från tornistrar³ som hänger över deras huvuden. Ett intensivt folkliv på perrongen. Herrar i hög hatt eller plommonstop, damer i frasande klänningar, vackra hattkreationer och klapprande klackar. Stationsfolk med uniformer och blanka knappar.

Allsköns gepäck bärs av svettiga bärare – lådor, väskor, knyten, korgar och buteljer.

Någonstans tas ett tårögt farväl. Morbror Nils måste tillbaka.

Nytt liv med främmande människor

Och en osäker sjuåring tvingas började ett nytt liv med främmande människor. Kvar av det gamla livet finns bara kläderna Hilma har på kroppen och den slitna väskan i vagnen.

Nu följer en skumpig färd på gropiga grusvägar en dryg mil via Simris. Kustvägen var ännu inte byggd.

Uppe från Hallabacken blickar Hilma ner mot fiskeläget Brantevik, ser det stora blågrå havet och kanske ända till Bornholm om vädret är siktigt. Stort och lite skrämmande för den som aldrig tidigare har sett havet.

Stannar på Båtmansgränd

Framme vid vitputsade huset som idag har adressen Båtmansgränd 4, strax ovanför södra hamnen på Brantevik, stannar ekipaget.

Fostermor Gerda hjälper Hilma ner från landån intill. Selar av och leder in hästarna i stallet.

Hilmas nya hem. Här kommer hon att bo i drygt 14 år.

Hilma noteras i församlingsboken den 9 april 1900 som fosterdotter hos skomakaren Gustaf Andersson och hans hustru Gerda.

Tredjeklassvagn som gick på linjen Malmö–Simrishamn ungefär samtidigt som Hilma reste från Gärsnäs.

Tredjeklassvagn som gick på linjen Malmö–Simrishamn ungefär samtidigt som Hilma reste från Gärsnäs.

Simrishamns station 1902. Vid denna tid stavades det dock ”Cimbrishamn”. Notera att flaggan på taket har unionsmärket som var symbol för unionen mellan Sverige och Norge. Tåget vid perrongen har vänt och är klart för resa västerut mot Gärsnäs och Malmö.

Simrishamns station 1902. Vid denna tid stavades det dock Cimbrishamn. Notera att flaggan på taket har unionsmärket som var symbol för unionen mellan Sverige och Norge. Tåget vid perrongen har vänt och är klart för resa västerut mot Gärsnäs och Malmö.

* * *

Gick det till såhär? Alla detaljer är inte kända men i stort tyder omständigheterna på att det ungefär var såhär Hilma kom till Brantevik.

Innan vi fortsätter med Hilmas nya liv hoppar vi tillbaka till januari 1896, välmående gården Gårdlösa 12 och vad som leder fram till att hon och de sex syskonen får fosterföräldrar.

1900 är året då

Liberala samlingspartiet bildas i januari med målet att införa allmän rösträtt.

De svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles får båda i oktober pris vid världsutställningen i Paris.

Den svenska författaren Ellen Key ger i december ut boken Barnets århundrade, vilken blir en milstolpe inom 1900-talets pedagogik och barnuppfostran.

---

2 Landå, lätt vagn med sufflett för persontransport.

3 Tornister, foderpåse som hängs över hästens huvud.

Avsnitt 2

Sju barn utan far, en hustru utan make

Hans Brogård och hans hustru Johanna på kraftigt retuscherade fotografier som hängde på Brogården i Gårdlösa.

Hans Brogård och hans hustru Johanna på kraftigt retuscherade fotografier som hängde på Brogården i Gårdlösa.

Natten har varit kall med fyra minusgrader. Plogfårornas krön runt gården Gårdlösa 12 strax sydost om Smedstorp lyses upp av ett tunt lager snökristaller som pudrats över landskapet.⁴ Senare skulle den kallas Brogården.

Fredagen den 17 januari 1896 börjar gry. Innan dagen är slut har katastrofen inträffat. En hustru har blivit änka, sju barn faderlösa, tre drängar och två pigor utan husbonde och ytterligare tre personer får se sig om efter annat boende.

Hans Nilsson Brogård avlider bara 38 år gammal efter en tid på sjukhus i Simrishamn. Hustrun Johanna berättar för barnen att deras far förlyft sig, när han skulle visa hur stark han var. Han bar i ett lyft upp två tunga sädessäckar till väderkvarnen.⁵ Men sanningen är en annan.

Kärleksfull bild av fadern

Bland de sju barnen finns min mormor Hilma. Hon är knappt tre år och hennes ena bror Oscar är nio.

Brogården i Gårdlösa som den såg ut i augusti 2022. Boningshuset nyuppfördes på 1900-talet. T h: Cimbrishamns-Bladet berättar den 14 mars 1896 om den kommande auktionen.

Brogården i Gårdlösa som den såg ut i augusti 2022. Boningshuset nyuppfördes på 1900-talet. T h: Cimbrishamns-Bladet berättar den 14 mars 1896 om den kommande auktionen.

Oscar ger i en bandad intervju⁶ som hans son Thore gjorde med honom 1964 en kärleksfull bild av sin far:

… när jag va’ fyra år så jag va’ himma hos min far.

Då gick jag med honom ut. Vi skulle ner och se om drängarna och när vi gick ner så börjar far och springa lite och trampa med benen och jag sprang mycket fortare än han…

’Ja, fan vad du kan springa påg’. Han låt mig alltid va’ ett par, tre meter före för att jag skulle vara duktigast. Jag trodde jag sprang fortare än han. Han trampade med benen och stampade så, så jag trodde han sprang allt vad han kunde…

Auktion på gården

Efter faderns bortgång går det fort. Oscar berättar:

Efter detta, så måste min mor ju sätta auktion på gården. Vi sålde gården till en man ifrån Simristrakten. Han hette Mårten Nilsson.

Och vi hade auktion på kreaturen och gården – det va’ ju en egendom på fyrtiofem tunnland – så vi hade ju en tjuge kor och en sju, åtta hästar och en del svin.

Och alltihopa gick på auktion och det blev det hela: sjuttontusen kronor bara.

Gården auktioneras ut redan den 15 februari. Enligt en kungörelse om auktionen i Cimbrishamns-Bladet ingick inte bara fastigheten nr 12 utan också nr 9 och 17, sammanlagt ett ¼ mantal⁷.

Troligen är Johannas beslut genomtänkt. Hon och maken har nog talat om detta även om sjukdomen är skamlig. När Hans blir sämre och sämre förstår Johanna att efter 14 år som makar blir hon snart änka.

Drabbad av tables dorsalis

I en sjukjournal från Simrishamns sjukhus har doktorn noterat att Hans Brogård är drabbad av tabes dorsalis – syfilis i sent stadium (tertiär) som orsakar försämring av hjärna och ryggmärg⁸. Symptom kan vara hjärtbesvär och/eller svårigheter att samordna sina muskelrörelser. Troligen har han smittats i sin ungdom innan han 23 år gammal gifter sig med Johanna. Eftersom man kan bli smittfri efter något år har Johanna troligen inte smittats.

Skrivs in på sjukhuset annandag jul

Hans Brogård skrivs in på sjukhuset i Simrishamn annandag jul 1895 och ligger kvar över nyårshelgen. Han noteras som kvarliggare. Uppgift om när han skrivs ut saknas. Däremot står det i kolumnen Utgångssätt Ofbs vilket betyder oförbättrat och att läkarna inget kan göra. Idag botar man syfilis med antibiotika.

Ungdomsporträtt av Oscar Brogårdh. Han berättar i texten här bredvid om livet på Brogården. Intervjun med honom finns i sin helhet på sidan 183.

Ungdomsporträtt av Oscar Brogårdh. Han berättar i texten här bredvid om livet på Brogården. Intervjun med honom finns i sin helhet på sidan 183.

Det är troligt att han får åka hem från sjukhuset för att dö på gården. Troligen tar han då tåget till Smedstorp och hämtas där av en dräng i gårdens åkvagn.

Detalj ur spegel som lär föreställa Hans Brogård till häst. Spegeln hängde på Brogården. Senare fick dottern Hilma den.

Detalj ur spegel som lär föreställa Hans Brogård till häst. Spegeln hängde på Brogården. Senare fick dottern Hilma den.

De sju syskonen Ida 11 år, Gustav 10, Oscar 9, Gerda 8, Nelly 4, Hilma 3 och Ester 1 får tillsammans ärva hälften av försäljningssumman. För den andra halvan köper mamma Johanna ett litet hus i Tjustorp⁹ någon kilometer västerut. Hit flyttar hon rätt omgående så snart det praktiska är överstökat. Exakt datum saknas men gården säljs ju på auktion en månad efter dödsfallet

Hur upplever barnen tragiken?

I intervjun ovan berättar Oscar bara sakligt om vad som sker. Och tyvärr har ingen av oss barnbarn till Hilma frågat. Vi kan bara försöka föreställa oss vad det innebär av omställning att lämna platsen där man är född och att lämna hela livet med djur, tjänstefolk och brukande av jorden.

1895 är året då

Wilhelm Röntgen upptäcker den typ av strålning som blir kallad röntgenstrålning.

Henri Becquerel upptäcker strax efter radioaktiviteten.

Bröderna Lumière anordnar i mars den första allmänna visningen av rörliga bilder.

Tullen mellan Sverige och Norge avskaffas, då man från svenskt håll menar, att den har varit till Norges fördel.

Rudolf Diesel får patent på dieselmotorn i Tyskland.

Alfred Nobel undertecknar det testamente som kommer att skapa Nobelpriset efter hans död.

Källor för årtalsrutorna är Wikipedia, riksdagen. se, onthisday.com och Göteborgs universitet Kvinnsam.

---

4 SMHI – opendata för Kristianstad. Nederbörd och temperatur.

5 Torgny Brogårdh berättar att han hört detta från sin farfar Oscar Brogårdh. Jag har hört samma från min mamma Ruth Nilsson, dotter till Hilma.

6 Intervjun gjordes av Thore Brogårdh 1964. Finns transkriberad i BILAGA 1 på sidan 183 .

7 Mantal är ett gammalt skattemått på en gårds avkastning. Det har inget att göra med ytan. I början av 1600-talet ansågs en gård på 1 mantal krävas för att kunna försörja en familj. Men efterhand försköts uppfattningen om vilket mantal som krävdes. In på 1800-talet är hemmansstorlekar på exempelvis 1/8, 1/16, 1/32 eller 1/64 vanliga medan en gård på 1 mantal är en klart förmögen gård. Vid missväxt kunde också mantalet tillfälligt sättas ner, d v s kravet på inbetald skatt minska. Johannas och Hans gård med tillhörande fastigheter är på ¼ mantal vilket enligt Oscar vid denna tid motsvarar 45 tunnland.

8 Sjukdomen kallas också neurosyfilis. Det är slutstadiet av en infektion av bakterien Trepona palladium. Idag botas sjukdomen med antibiotika.

9 Tjustorp 65 som numera heter 21:10.

Avsnitt 3

Hilmas mor Johanna – ensam med sju barn

Johanna ställs inför en tung uppgift när maken Hans dör: hantera sin egen sorg, trösta de sju barnen, avveckla gården, säga upp tjänstefolket och skaffa en ny bostad.

Hon vill inte säga sanningen till barnen – och antagligen inte heller till omgivningen – om vad som orsakat deras fars död. Sjukdomen betraktas ju som skamlig.

I intervjun med Hilmas bror Oscar Brogårdh berättar han att far var sjuklig för han hade förlyft sig vilket var vad barnen hade fått höra.

Efter detta, berättar Oscar som var nio år när pappa Hans dog, så måste min mor ju sätta auktion på gården. Det sker ungefär en månad efter Hans död.

Köper nytt hus i närheten

De nya ägarna får lagfart redan i maj 1896. Och under tiden har Johanna köpt ett litet hus med köksträdgård 1,5 km åt sydväst, som man nog kan se om man sitter på Brogårdens tak. Hit flyttar Johanna troligen redan i februari–mars med de sju barnen Ida, Gustav, Oscar, Gerda, Nelly, Hilma och Ester.

Huset med beteckningen Tjustorp 65 ligger i byn Tjustorp, som idag bara består av några få hus.

Troligen får Johanna hjälp både av makens storebror Anders Brogård, som är handlare vid den här tiden, och av storasyster Anna Stina och hennes man åbon Nils Nilsson.

Johanna Brogård ordnar med hjälp av släktingarna ett nytt hem åt sig och barnen på hemmanet Tjustorp 65. Men två år senare drabbas hon av lunginflammation och avlider.

Johanna Brogård ordnar med hjälp av släktingarna ett nytt hem åt sig och barnen på hemmanet Tjustorp 65. Men två år senare drabbas hon av lunginflammation och avlider.

I bouppteckningen efter Hans Brogård föreslås just att svågern Nils blir förmyndare. Vid denna tid krävs en man som förmyndare för en änka. Och det konstateras att de omyndigas rätt har bevakats av barnens farbror Anders.

Barnen drabbas ännu en gång

Men snart drabbas familjen igen. Oscar Brogårdh berättar i intervjun: Sen satt mor i det huset i två år. Och, sörjde far mycket…

En gång mitt i vintern får Johanna åka med en nabo (granne) till kyrkan, säger Oscar. Sen skulle drängen komma och hämta dem.

Men när han inte kommer fortsätter Oscar: sa Elna Olsson, så hette bonnafrun, ’Nej, Johanna, … då går vi denna bakvägen [genvägen] så ska han få köra tomme hem’. Och då gick hon med mor, som var klen… Och de gick hem och då minns jag när mor kom hem att hon stod ute i köket och hon hostade så och var svitt [svettig] och fördärvad. Då sa mor: ’Jag skulle aldrig ha gått’. Hon var så fördärvad av den långa turen och efter det fick hon lunginflammation och dog efter ett par månader.¹⁰

Makens storebror Anders Brogård hjälper sin brors hustru Johanna med försäljning av gård, köp av nya huset och med bouppteckningen. Anders lämnade lantbrukarlivet 1901 och blev i stället handlare.

Makens storebror Anders Brogård hjälper sin brors hustru Johanna med försäljning av gård, köp av nya huset och med bouppteckningen. Anders lämnade lantbrukarlivet 1901 och blev i stället handlare.

Johanna avlider den 9 januari 1898, två år efter sin make. Barnen är nu föräldralösa.

Oscar berättar:

…och sen blev vi utackorderade på olika håll. Jag och en syster Gerda [kom] till en riker bonde som hette Bonde Persson i Gårdlösa. Och vi kom dit där, då sa de, ja, ni kan kalla oss för moster och morbror. Och det gjorde vi. Och jag vet särskilt då första gången när jag hade gått i skolan, en dag och sen så sa bonden när jag kom hem. Ja, Oscar, du ska fora [mata] kalvarna med mjölk om morgnarna innan du går och det gjorde jag ju.

Men det var inte alltid så lätt för ett barn att tänka på allt. Oscar glömmer ibland och Bonde blir ursinnig.

Oscar stannar trots allt kvar till han blir 19 år. Då lockas han av bättre lön hos andra bönder för att luka [rensa] betor.

Oscar berättar tyvärr inget om hur Gerda har det hos Bonde. Hon stannar liksom Oscar till hösten 1906 och är 18 år när hon tar tjänst som piga i Vellinge socken nära Malmö.

Moster och morbror tar hand om tre barn

Tre av de andra barnen, Ida, 14, Hilma, 5, och Ester, 4, tas om hand av moster Anna Stina och morbror Nils, som gifte sig samtidigt som barnens föräldrar vid ett dubbelbröllop sju år tidigare