Tusen år av Romarriket - Imperiets födelse, guldålder och undergång

By Allt om Historia

Det här är berättelsen om imperiets födelse, guldålder och undergång.
Enligt romarnas egna myter grundades staden Rom år 753 f.Kr. Genom århundranden av tårar, triumfer och svindlande innovationer steg Rom till att bli ett av historiens största imperier. Men liksom allt annat, varade dess storhetstid inte för evigt. I början av 300-talet började riket falla isär, konfronterat med det oundvikliga slutet på sin guldålder.
De åtta historierna som vi har samlat här berättar om rikets tidiga seger över ärkefienden Karthago, ingenjörernas förbluffande skicklighet, jakten på rikedomar och trycket från yttre och inre fiender som till slut ledde till imperiets undergång.
"Tusen år av Romarriket" är ett fönster till en svunnen era och ett absolut måste för alla historieälskare.

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Jun 27, 2024
• ISBN: 9788727105253

Book preview

Allt om Historia

Tusen år av Romarriket

Imperiets födelse, guldålder och undergång

SAGA Egmont

Tusen år av Romarriket - Imperiets födelse, guldålder och undergång

Originaltitel: Romernes tusindårsrige

Originalspråk: danska

Cover image: Shutterstock

Copyright ©2023, 2024 Allt om Historia och SAGA Egmont

Alla rättigheter förbehålles

ISBN: 9788727105253

1. e-boksutgåva

Format: EPUB 3.0

Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med förlaget samt med författaren.

www.sagaegmont.com

Saga är en del av Egmont. Egmont är Danmarks största mediekoncern och ägs till fullo av Egmontfonden, som donerar knappt 13,4 miljoner euro årligen till utsatta barn.

1. Historiens största sjöslag!: Landkrabbor utplånade Karthagos flotta

Det första kriget mot Karthago förpassade romarna till en ovan roll som lillebror. Karthagerna förfogade över Medelhavets största örlogsflotta, medan Rom endast visste hur man stred på land. Efter en halsbrytande kapprustning möttes 680 fartyg och nästan 300000 sjömän och soldater vid Kap Ecnomus – i det största sjöslaget någonsin.

Roms expansion hejdas av den starka stadsstaten Karthago, som har regerat Medelhavet i 300 år. -Intressekonflikten utlöser det första puniska kriget. Krigets viktigaste slagfält är -Sicilien, där striderna böljar fram och tillbaka.

Av Niels-Peter granzow Busch og bue kindtler-nielsen

För invånarna på Siciliens sydkust var det en ofattbar syn som mötte dem denna sommardag år 256 före Kristus. Ute på havet passerade en väldig flotta av 330 romerska krigs- och transportfartyg. Ombord hördes ljudet av kommandorop och tiotusentals åror som knarrade i takt i årtullarna.

På de romerska skeppen spanade besättningarna, som till största delen bestod av debutanter när det gällde sjöslag, nervöst ut över havet. Alla visste att målet för operationen var det förhatliga Karthago i Nordafrika. De visste också att fiendens flotta skulle göra allt för att stoppa de romerska fartygen. Och till sjöss var Karthago den svåraste motståndare man någonsin kunde tänka sig.

Plötsligt hördes ett högt rop. Borta vid horisonten skymtade romarna några enstaka master – som snart blev så många att man slutade att räkna dem. De romerska roddarna tog ett fastare grepp om årorna samtidigt som skeppens bågskyttar och de tungt beväpnade legionärerna intog sina positioner längs relingen. Det rådde ingen tvekan om vad skogen av master vid horisonten betydde: Karthagos flotta var under uppsegling.

Inom de närmaste timmarna skulle ett av världshistoriens största sjöslag utkämpas här vid Kap Ecnomus. Utfallet skulle komma att prägla utvecklingen i hela den kända världen under flera hundra år. Just nu fanns det två stormakter i Medel-havsområdet. Det var en för mycket.

Karthago regerade på havet

Karthago hade varit Medelhavets största sjöfartsnation i mer än trehundra år.

Med utgångspunkt i staden Karthago – som låg i vår tids Tunisien och grundades av fenicierna cirka år 800 före Kristus – seglade karthagiska handelsfartyg kors och tvärs över Medelhavet. De hade- med sig varor som såldes i stormaktens vitt förgrenade nät av handelsplatser och kolonier längs kusterna i Norda-frika, Spanien, Cypern, Sardinien och Sicilien. Handeln inbringade enorma summor och staden kunde snart bygga upp en väldig örlogsflotta som inte drog sig för att sänka rivaliserande nationers fartyg om de hotade Karthagos intressen.

Karthagos armé var till största delen uppbyggd av legosoldater men den viktiga- flottan var nästan uteslutande bemannad med karthager. Fartygen var kända i hela Medelhavet för sin manöverduglighet och enorma kapacitet i strid.

Till skillnad från handelsfartygen var krigsfartygen, som var mer betjänta av snabbhet än av lastkapacitet, långa och smala för att ha plats för så många roddare- som möjligt. Krigsfartygen var utrustade- med två master men segel användes endast vid vanlig seglats. Inför ett sjöslag monterades masterna ner och sedan tog roddarna över.

Antalet roddare hade med fartygens storlek att göra. De första fartygen, quinqueremerna, var cirka fyrtio meter långa och hade- omkring trehundra roddare.

Karthago hade en stående örlogsflotta- om drygt tvåhundra fartyg, men de kunde snabbt bygga fler. Inga andra stater hade någonsin kunnat mönstra sådana enorma sjöstridskrafter.

Byggde en flotta på två månader

Karthago hade många små kolonier på Siciliens västkust men den östra delen kontrollerades av grekiska kolonisa-törer.

Även romarna såg möjligheter på Sicilien. Därför tog de chansen att invadera den rika ön när en grupp legosoldater, de så kallade mamertinerna, bad dem om stöd emot karthagerna.

Mamertinerna hade kontrollerat staden Messana på nordöstra Sicilien i tjugo år, men staden hade nyligen ockuperats av kar-thagiska trupper. Nu ville mamertinerna ha romarnas hjälp att kasta ut dem.

Romarna hade ingen flotta, där-emot Medelhavsområdets starkaste -armé på land. I småbåtar lyckades de ta sig över sundet mellan södra Italien och Sicilien, och på så sätt intog de Messana.

Som en följd av romarnas invasion satte karthagerna genast igång med en upprustning på västra Sicilien. Samtidigt började deras flotta plundra städerna längs södra Italiens kuster. Situationen blev hotfull för romarna som insåg att de måste bygga en egen flotta. Snabbt!

Den romerska senaten beslutade att man på bara ett par månader skulle bygga hundra quinqueremer och tjugo något mindre krigsfartyg – trots att de romerska skeppsbyggarna aldrig tidigare hade byggt sådana fartyg. Romarna hade föresatt sig att det helt enkelt skulle gå.

Detta visar bättre än någonting annat hur målinriktade och modiga romarna är när de väl föresatt sig någonting, skrev den grekiske historikern Polybios.

Enligt Polybios kopierade romarna in i minsta detalj ett karthagiskt quinquerem-krigsskepp, som fallit i deras händer efter en grundstötning. Romarna upptäckte att Karthagos mäktiga flotta var massproducerad av prefabricerade delar med fasta mått, så att skeppen kunde monteras fort och skickas till fronten. På två välbevarade vrak funna på Sicilien är bordplankornas fogar till exempel markerade med bokstaver och siffror – som på en möbel från IKEA.

Seriproduktion av krigsfartyg

Trots att romarna hade tillgång till feniciernas mall var uppgiften att bygga upp flottan enorm. Medan flera tusen snabbinkallade snickare satte igång med serieproduktionen rekryterades flera tusen roddare bland södra Italiens grekiska kolonisatörer. Det krävdes cirka trehundra roddare per krigsfartyg – totalt 30000 man skulle omedel-bart utbildas.

Romarna lät roddarna sitta på bänkar på land, så som man satt i fartygen, och tränade dem i att samtidigt dra händerna bakåt intill kroppen och sedan luta sig framåt, skrev Polybios.

Mot alla odds blev flottan klar inom de fastställda två månaderna, även om fartygen enligt Polybios visade sig vara väldigt tunga och trögmanövrerade eftersom de byggts av orutinerade skeppsbyggare. Icke desto mindre