Dåtid, nutid & framtid: Nitton tankar om tid

I vår antologi Dåtid, nutid & framtid samlas 19 författare, alla med anknytning till Kivik och Vitemölla på Österlen, för att fritt tänka kring tid och Kiviks Museums devis. Det är 19 olika essäer med allt från lokalhistoriska funderingar till globala utmaningar, företagsekonomi, att förverkliga sina drömmar, lyrikanalys, språk, människans livskvalitet, skogsbruk, 40-talister och jordloppor...

• Language: Svenska
• Publisher: Artes Liberales Ab
• Release date: Jun 13, 2024
• ISBN: 9789152797129

Book preview

INNEHÅLL

F

örord

A

hlander

, D

ag

S

ebastian

:

Dåtid, Nutid & Framtid - Utsikt från Stengatan

A

spelin

, A

nn

:

Doktor på landet i Dåtid, Nutid & Framtid

B

erlin

, A

nita

:

Dåtid, Nutid & Framtid – om att förverkliga en dröm på Österlen

B

ringéus

, K

rister

:

Dåtid, Nutid & Framtid – en epok

C

hristensen

, I

nga

:

Dåtid, Nutid & Framtid – en språklig betraktelse

C

hristensen

, T

horvald

:

Betraktelse över människans livskvalitet under Dåtid, Nutid & Framtid

F

redriksson

, A

nna

:

Mitt första sommarhus – Kiviks gamla skola i Dåtid, Nutid & Framtid

G

emmel

, P

elle

:

Dåtid - Skogen som var, Nutid - Skogen vi ärvde & Framtid - Skogen som kommer

H

auber

, A

gneta

:

Dåtid, Nutid & Framtid: ett tidsperspektiv som utgångspunkt för funderingar kring Tranströmers dikt Kvinnoporträtt – 1800-tal

H

obert

, R

ichard

:

Dåtid, Nutid & Framtid: DET FINNS INGA DÖDA

J

ersby

, R

alf

:

En personlig betraktelse om Dåtid, Nutid & Framtid

J

onsson

, A

nders

:

Dåtid, Nutid & Framtid – I fädrens spår för framtids segrar

J

onung

, L

ars

:

40-talisternas resa genom Dåtid, Nutid & Framtid

M

almströmer

, L

eif

:

Om livet på ett litet fiskeläge, i Dåtid, Nutid & Framtid

N

arvinger

, A

nders

:

Dåtid, Nutid & Framtid – tankar från en Kiviks son

R

anelid

, B

jörn

:

Dåtid lägger sin kind mot nutid och de lutar som skrivstil mot framtid

T

hunberg

, K

arin

:

Annas hus – Då, Nu och in i Framtiden

W

esterberg

, A

nders

:

Historien i valstakt – Dåtid, Nutid & Framtid

Ö

stergren

, K

las

:

Dåtid, Nutid & Framtid känns som bett av jordloppor

F

örfattarpresentationer

Förord

Dåtid, Nutid & Framtid

Kiviks Museum har valt som sin slogan Dåtid, Nutid & Framtid. En slogan som alla, på olika sätt, känner samhörighet med. Denna slogan fyller sin funktion, våra medlemmar känner sig berörda och vet att den tillhör Kiviks Museum. Dessutom lever museet upp till sin slogan genom att bearbeta dåtid, föreläsa om nutid och spekulera och föreläsa om framtid. Trots detta är vår kunskap begränsad om vad denna slogan representerar och hur den upplevs. En slogan har två riktningar; dels utåt mot medlemmar och omvärld dels inåt mot organisationen. Vad mer kan vi lära av vår slogan? Som alltid kan man finna både goda och dåliga exempel, men alla är lika lärorika.

Två kända sloganer har haft olika betydelse inåt.

Den bästa slogan som skapats är Nokias Connecting People. Nokia hade då mer än 50 % av mobilmarknaden, men man fokuserade på tillverkning och glömde bort sin slogan. Nu har man 0 % av mobilmarknaden. Nokia hade aldrig tappat mobilmarknaden om Connecting People hade ingått i företagets morgonbön.

En slogan som aldrig glömdes inåt var Audis Vorsprung durch Technik, som lyfte Audi från ett märke i nivå med Volkswagen till ett statusmärke i nivå med Mercedes och BMW. Den starke företagsledaren Ferdinand Piëch släppte aldrig fokus på den slogan han skapat.

Blickar man utåt, vänder sig mot kunderna, finns flera ytterst framgångsrika sloganer.

Den kanske genom tiderna mest kända och mest långlivade slogan är RollsRoyce The best Car in the world. Det var inte företaget, som skapade denna, utan motorjournalisterna och var därför trovärdig. Även idag, på alla nivåer i företaget, har man ambition att leva upp till den mer än 100 år gamla slogan. Även marknaden har denna förväntning.

Nikes slogan Just Do it uppmanar till handlingskraft och självförverkligande. Bättre kan det knappast bli i vårt nuvarande samhälle. Dessutom använder man sig av fixstjärnor i sin reklam. Företaget har en bred kundkrets, unga som gamla, rika som fattiga och inåt vet alla att man måste vara bäst. Skickligt!

Kiviks Museum utvecklar hela tiden sin verksamhet, men en viss utveckling räcker endast till stillastående. Därför har vi bjudit in några av våra medlemmar att formulera sig runt museets slogan. Det blir Kiviks Museums uppgift att omformulera denna kunskap i ett program som blir förankrat hos dess medlemmar och hos allmänheten.

Nästa steg i Kiviks Museums utveckling blir att i samarbete med den grupp forskare som finns knuten till museets Centrum för applicerad kulturarvsforskning, en grupp som även har internationella representanter i 30 länder över hela världen, fånga uppgiften att driva den lokala kunskapen vidare med slogan Dåtid, Nutid & Framtid i morgonbönen.

Dåtid, Nutid & Framtid - Utsikt från Stengatan

Ahlander, Dag Sebastian

Kivik och Vitemölla ligger i en märklig änglamark mellan två stora naturreservat: Stenshuvud i söder och Haväng i norr – med Kiviks marknad i mitten. Vi som har hemortsrätt här har haft en sagolik tur, bofasta såväl som sommargäster. Det är bara att glädja sig åt vår nutid, vara tacksamma för vår tursamma dåtid då vi hamnade här och hoppas allt gott av framtiden. Här omges vi också av en levande historisk dåtid: Kungagraven, skeppssättningen, domarringen, Havängsdösen för att inte tala om resterna av Hansakapellet i Kapplabacken, och allt detta vid havet.

På Södra Mellby kyrkogård vilar min mamma, dåtiden. De vita korna betar intill stenmuren och Hanöbukten breder djupblå ut sig i fonden. Min farfar var sjökapten från Helsingborg. Han hade känt sig hemma i Kivik och dess dåtid. Kanske hamnar jag själv på Södra Mellby kyrkogård när dåtid, nutid och framtid flyter samman i ett enda slutdatum i sten. Då är det skönt att vila i öppna landskap.

DÅTID

Kivik blev vårt sommarparadis år 1987 då flickorna var två och tre år gamla. Huset på Stengatan hade ägts av såväl Lasse Lemonadare som sjökapten Kindberg. På tegelgaveln kunde man ännu mellan fönstren läsa: Läske - drycks - fabrik. Våra grannar över Kruasträddet var Karin och Jan Jonsson. Han var av uråldrig Kiviksfamilj, sjökapten och fiskare, och hon distriktssköterska. De gav oss all den introduktion vi behövde, samt plåster på såren när så krävdes.

Första sommaren regnade det varje dag. Första dagen tittade vi ut på en Stengata som snarast liknade en holländsk kanal. Humöret befann sig i en djup formsvacka. När solen för någon minut tittade fram ringde det på vår dörr. Där stod en för mig okänd UD-kollega, Krister Bringéus, och i båten, nej, skrindan hade han två små blonda pojkar. Just då tittade våra två jämnåriga, blonda flickor ut på bron, och vi presenterade oss: Agnes & Astri, Axel & Arvid. Det blev omedelbar vänskap, och solen försvann aldrig mer från Kivik. Varje år gjorde vi långa vandringar över Brösarps backar och utmed Österlens åar. Vi följdes åt några år senare till Amerika, där Krister blev ambassadråd i Washington och jag generalkonsul i New York med täta besök hos varandra. Så ser livslång vänskap ut.

Mycket snart läste jag i en Kiviksbok, att den förste sommargäst som hyrde på Kivik var en byrådirektör Ahlander som fanns avporträtterad i boken mot slutet av 1800-talet, sittande på verandan i ståndkrage och stel halmhatt i grannhuset på Stengatan 5 med ett glas punsch i handen. Vilket sammanträffande!

Det tog inte heller lång tid för mig att inse, att det var vår granne Jonssons hus som hade förekommit i en novell av Fritiof Nilsson Piraten. Jans farfar Janne hade fått prova den nya uppvärmningsmetoden med karbid, såld av fabrikör Holm i Eliselundsbacken 1921. Den hade emellertid exploderat när han närmat sig med tänd cigarett och Jans farmor hade flugit upp i luften mellan tak och vägg, sittande i sin korgstol. Lyckligtvis kom ingen till skada, men Piraten tjänade en hacka på novellen. Någon karbiduppvärmning blev det aldrig mer tal om.

Detta blev också vår introduktion till Fritiof Nilsson Piratens författarskap. Ingen kan som han få Kiviksbygden eller en Malmöresa att leva och de gamla originalen att än en gång stå upp och spela sina roller. Men än viktigare var hans ursprungliga svenska språk, präglat av märg och blod, helt fritt från främmande låneord. Ett härligare smörgåsbord än det på gamla hotell Horn i Malmö får man leta efter. Det tänker jag ofta på när vi sitter ute i trädgården i skuggan av äppelträdet och blickar bort mot Piratens gulgröna hus. Då höjer vi vår Piraten Besk och hyllar den som hyllas bör.

Kivik var tänkt att vara vårt sommarställe men blev så mycket mer. Huset på Stengatan var vårt enda hem i Sverige då vi bodde i Ryssland och New York under 1990-talet. SAS-planet landade snällt på Kastrup varje sommar, vi tog färjan över till Malmö och där väntade Kiviks taxi troget. Väl framme vädrade vi ut vintern ur vårt hus för en ny säsong och hämtade bilen, en liten himmelsblå rysk Nivajeep, som stod i vinterförvaring hos Dranka-Pelle i det röda magasinet i hamnen. Den startade alltid lika glatt på första försöket sedan vi kopplat in batteriet. Vi hade den i tio år och blev kända av dåtidens kivlingar som ryssarna för det var där den var registrerad med sina röda SU-plåtar men alltid försäkrad hos Folksam, för säkerhets skull. Ingen har någonsin litat på ett ryskt försäkringsbolag.

När jag en gång i dåtid hamnade på akuten på Simrishamns lasarett frågade sjuksköterskan varifrån jag kom.

Från Kivik, svarade jag.

Åh, Kivik, där händer så mycket! svarade hon. Här händer ingenting.

Men Simrishamn är ju ändå en stad, svarade jag.

Men ni har ju Marknaden, bion, Piratenpriset och äppelmarknaden, svarade hon.

Ja, visst händer det osannolikt mycket i nutid på detta lilla område mellan Kivik och Vitemölle. Våra amerikanska svärsöner tycker att det svänger om Kivik och längtar alltid hit! Det är inget dåligt betyg!

08:a? Jag? Aldrig i livet! Jag blev åter Uppsalapojken i familjen när vi etablerade oss i Kivik, eller 018:a om ni vill. Min pappa började som rättsfilosof och lärjunge till Axel Hägerström och Vilhelm Hägerström, och vi bodde i professorsstaden i Uppsala. Därför känner jag mig alltid så hemma i Lund, samma blandning av lärare och studenter på pinglande cyklar i varje gathörn. Där, på Bantorget, finns också mitt förlag, Historiska Media, som än så länge är både min samtid och framtid, bara en knapp timme från Kivik. Jag arbetar nu på min 28:e bok, och fler skall det bli! Kivik och Skåne blir en allt viktigare del av min nutid, ja, också min framtid!

De som bor och arbetar i Kivik och Vitemölla har ägnat ett helt